Så här skrev jag till en kollega den 1 mars: "Hej! Jag har nu imorse sått 3 olika tomatsorter: Cheerios, Chilega och Black Sweet cherry. Jag bredsådde dem i vindruveaskar, en ask per sort, ca 40 frön per sort. Varför blev det så knökat? kan man undra. Jo, för det blev så. Jag hade bara med mig tre vindruveaskar hit så ja, då blev det så."
Och detta beslut fick jag ju ångra, om man säger så... 120 tomatfrön i 3 vindruveaskar visade sig bli änna knôkat.
Änna knôkat visade det sig också bli när jag planterat om dem i krukor och hade dem i syrrans söderfönster, här på jobbet.
30 april, en dryg månad efter omplantering |
Innan utplantering tog jag mitt förnuft till fånga och slängde tomatplantor på kreti och pleti som passerade, typ. Eller åtminstone på två av mina vänner, kanske fler - jag minns inte.
Vid utplantering i vårt nybyggda växthus fick jag sätta dem i dubbla och nästan trippla rader längs båda långsidorna och hålla tummarna för att de skulle få tillräckligt med ljus, ta sig och tjocka på sig medan jag åkte på tågsemester till Spanien i exakt en månad.
31 maj planterades de första ut, och den 12 juni resten |
Och ja, det gjorde de. De växte på sig och frodades och pappa vattnade.
Jag kom hem, gödslade dem med hönsgödsel och de växte vidare.
24 juli |
Och nu då, tionde oktober, hög tid att slutskörda. Det luktar te när jag kommer in i växthuset, jag tror det är torra tomatplanteblad. Vissa tomater har börjat spricka, antingen av övermognad eller av kyla eller av båda.
30 september |
Men snälla, sätt aldrig mer 120 tomatfrön! Det är bara mer jobb och visst, det blir många tomater, men man ska orka skörda dem med och se till att äta upp dem innan de blir dåliga.
Jag har gett bort en del till en granne, hade kunnat skänka till fler. Lurade hit min vän E att panikplocka häromdan, åt sig själv, och inser verkligen vilken bra affärsidé självplock är!
Åsa tipsade om att göra tomatsås av dem genom att rosta dem i ugnen med lite lök och vitlök kanske. Det lät gott, kvarstår att googla recept och testa sig fram.