onsdag 10 juni 2020

Dagens skiftande energier


Den här dagen har verkligen skiftat i energinivåer, tänker jag när jag är ute på en lugn, skön kvällspromenad på holmen där jag bor. Dagen började klockan 04.35 när Ms väckarklocka ringde och han reagerade med att säga tiden högt och sedan: börjar inte jag jobba nu? Fort upp båda två, jag gick väl upp av bara farten - för att kolla klockan själv, och för att hjälpa till. Klä på dig, klä på dig, klä på dig sa jag från köket där jag stod och bredde en macka och la på några skivor ost, la en banan i en påse. När jag kom ut i hallen hade han givetvis klätt på sig och stod och undrade hur sjutton man sätter på ringsignalen på mobilen och vem han skulle ringa och säga att han var sen. Cykla försiktigt och lugnt, sa jag, samtidigt som jag la ner hans lilla frukostmatsäck i den gröna ryggsäcken. Jaja, svarade han och med ens var han ute vid cykeln och drog iväg, i kortärmad skjorta. Det är sommaren det, när man inte ens behöver jacka klockan nollfyrafyrtio. (Till Ms försvar måste jag skriva att detta var första gången sedan vi flyttade hit som han kom lite lite sent till jobbet, och kunderna märkte ingenting eftersom de har en bufferttid mellan att passet börjar och de första resenärerna ska plockas upp vid hållplats. Tur det!)

Sedan skulle ju jag somna om, var det tänkt. Jag läste lite på någon blogg och sedan skickade jag ett sms: kom du fram ordentligt. Fick en bokstav som svar: S. S betyder givetvis Sí för Ja, och jag kunde somna, med vetekudden värmd och tre djupandningar som lugnande.

Hu så svårt det var att vakna sedan, vid kvart över sex. Jag var tvungen att ställa om larmet flera gånger men till slut, kanske tio i sju, tvingade jag mig upp. G var sömnig så jag hann duscha i lugn och ro... Ändå kom vi i bra tid till förskolan. Allt luktar blomma när jag cyklar nu. Syrén, ros, blomma... Så vackert och ljust och grönt och spirande! Jag njuter!

På jobbet gick allt bra. Jag rättade bort det jag hade tänkt och, inte vet jag, dagen gick. M hämtade G eftersom han slutat tidigt och jag kunde jobba hur länge som helst vilket kan vara lite farligt. Ibland känner jag mig mer död än levande när jag kommer hem och är ingen rolig mamma, eller partner heller för den delen. Idag bestämde jag mig dock för att bara jobba någon dryg halvtimma mer en vanligt och cyklade sedan hem, glad i hågen (återigen: blommorna!).

Väl hemma höll M på att fixa mat och G och jag passade på att gå ut och titta på när grannen klippte gräset. Att se andra jobba är ju alltid roligt (tycker jag) och att titta på folks maskiner är skoj, tycker G. Så knäppa är vi! Sedan bytte vi några ord med grannen och gick in och åt.

Efter maten gick vi ut i trädgården igen och då kom energin definitivt tillbaka. Först klippte vi gräset och sedan kom jag plötsligt på att vi kunde bygga en hinderbana genom att lägga ut lite "hinder" i form av vattenslangen, en piasavakvast, en jordsäck och en liten bit av en trälist. Dessa hoppade vi över som hästar fram och tillbaka en hel massa gånger. Herregud som vi skrattade! Vilken energi vi fick upp! Det var precis lika roligt som när jag var barn och lekte detta med syrran (varje sommar i många år). Självklart barfota. Självklart på gräset. Till slut kom även den stora, skäggiga pappahästen ut till bådas förtjusning, och hoppade energiskt och vilt över hindren några gånger. Humöret och energin var på topp.

Sedan var det dags att lugna sig lite, så vi satte oss hela familjen och tittade på videos med djur: hästar och kor. Det var fint. G åt sin obligatoriska knäckemacka och sedan var det dags att bada lillehästen i badkaret. Återigen fick han upp energin då han snurrade som en delfin i skumbadet, glad och ren. Sedan pjamas och sova med pappa. Men innan han hunnit lugna sig smet jag ut på min alldeles egna rofyllda kvällspromenad. Jag gick och kikade in i folks trädgårdar och drömde om fler rosor, kanske en vinbärsbuske och varför inte lite liljekonvalj? Jag satte mig en stund vid en lugn vik och luktade på strandkålen. Honung luktade blommorna, helt klart honung. Vattnet låg som en spegel på den sidan, i lä på något sätt. Sedan gick jag hem, duschade och ja, skrev det här.

Honungsdoftande strandkål

2 kommentarer:

  1. Flera vackra sommarbilder från dig, tack! Roligt att läsa om en vanlig dag. Strandkål var ett nytt namn för mig; jag kanske har sett den men inte vetat namnet på den. Och inte känt doften av den heller...
    Oj vad tidigt din man måste vakna! Berömvärt enligt mig som inte tycker om att gå upp i ottan./Annika F

    SvaraRadera
  2. Vilken toppendag! Otur med försovningen, men allt smnat låter underbart lugnt och behagligt! Sådana dagar önskar man ju!

    SvaraRadera