tisdag 15 december 2020

En svår tid

Detta mörka, eländiga och gråa slutet av december. Det är en svår tid för mig. Det är alltid nu, runt den tjugonde jag bara vill dra, resa och kanske till och med bo någon annanstans. Jag vill till södra Spanien där solen skiner och apelsinerna mognar. Jag vill känna kastanjedoften och käka turrón, men bara nästan, för turrón är inte ens särskilt gott.

Ett år gjorde vi ju det, vi drog efter julafton och stannade alldeles för länge, ända till påsk. Men imorse när det slank ur mig vid frukostbordet att nu längtar jag till Spanien kunde jag samtidigt inte låta bli att hitta en massor av anledningar till att inte flytta dit: ingen vab, inget fritids, konstiga öppettider på förskolan = när ska man jobba? Sämre lön för bussförare (tror jag), sämre arbetstider, sämre väder, sämre kvinnosyn och barnsyn... Jag tror nästan M blev lite stött när jag hävde ur mig alla nackdelar med att bo i Spanien. Det är ju inte säkert att allt hade varit sämre heller, men ändå. Nej, jag vill inte bo där. Tyvärr. 

Vädret måste väl ändå vara bättre, tänker ni? Men nej - på vintern är det ljusare och varmare än här men det är ändå kallt och rått och fuktigt. Det känns som om kläderna har hängt i ett tält när man tar ut dem ur garderoben och de måste grillas på element innan man tar på sig dem. Dessutom är alla så vansinnigt snyggt klädda. Ja, kanske inte alla, men jag känner ändå av normen av klackar, snygga kjolar och läppstift på ett helt annat sätt än här. Själv vill jag hellre luffa runt i något praktiskt än klä upp mig. När jag är där blir jag ambivalent kring detta och vet inte riktigt hur jag ska göra. Som tur är kan jag komma undan som svensk, tror jag, ändå försöker jag anpassa mig lite grann. 

På sommaren är det alldeles för varmt för att vara ute stora delar av dagen, och på natten är det ju mörkt. Tur det, förresten, att de inte har midnattssol - för då hade det inte gått att bo där alls! Ungefär mars till maj är vädret okej i Spanien, och i oktober. Resten av året: för kallt eller för varmt. 

Ändå, trots alla dessa "brister", som jag ser det, är det svårt att helt motivera att bo kvar i detta mörka, kalla och gråa. Varför bosatte sig folk här från första början? undrar jag en morgon när jag sätter mig på cykeln. Kanske låg de kvar i sina hyddor och sov tills solen gick upp? Kanske hade de varma kläder? Kanske njöt de lika mycket som jag av de ljusa sommarnätterna och den behagliga temperaturen i juli? 

"Jag vill att det ska bli sommar nu" säger G. Och jag kan inte annat än hålla med.

11 kommentarer:

  1. Så bra du beskriver. Kämpa på i det grå och fuktiga vädret... Snart vänder det :D! /Annika F

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja bara några få ynka dagar kvar tills det vänder...

      Radera
  2. Ja, tänk om ni kunde bo vinterhalvåret i Spanien (i en uppvärmd bostad och lagom uppklädda) och i Sverige under den del av året när det är för varmt i Spanien! Bökigt som sjutton förstås, men tänk! Jag skickar lite sol från Portugal, där det nästan alltid är lagom varmt men du har rätt i att det är lite rått inomhus. Nu eldar vi i brasan för fullt så i det stora rummet som är vardagsrum och kök är det varmt och gott, men i resten av huset är det kallt och pepparkakor som ligger framme en liten stund bara blir mjuka direkt. Minns pepparkakshuset vi gjorde första året som kollapsade första dygnet i det fuktiga (inomhus)klimatet. Det där du skriver om kläderna var roligt, men jag tror inte jag har ändrat stil alls nästan men det kanske man inte märker själv. Känner i alla fall inte att jag inte passar in alls, för många går i jeans och tröja bara, som jag. Nu har jag i och för sig levt i mysbyxor sedan i mars, men det märker ju ingen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är sant att folks vardagsklädsel i Almonte inte är särskilt fancy den heller, så ja såå dåligt passar jag nog inte in. Jag försökte mest motivera mig till att inte åka söderut på en gång. Men ja - att tillbringa mer av vintern i Spanien hade varit härligt. Typ höstlovet och jullovet eller nåt.

      Radera
  3. Min svåger och sambo flyttade för några månader till hennes hemstad - Las Palmas.
    Tillräckligt långt söderut för vintervärme och samtidigt Spanien.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter skönt! Just nu saknar jag nog mes ljuset!

      Radera
  4. Men du, dra inte fram allt negativt med Spanien framför M, det är klart han blir stött. det är hans hemland. Jag kritiserar gärna Sverige, men om någon som inte kommer därifrån ,eller bor där, kritiserar Sverige alltför mycket tar jag illa upp.

    Men jag håller med om mycket av det du säger. På sätt och vis. Men det beror på var amn bor och vilka man umgås med, om vi kikar på jämställdhet och synen på barn, och här i bergen är klädseln mycket mer avslappnad. Klimatet varierar ju också, beroende på var man bor. Här i bergen är det inte så fuktigt, och sommaren är inte lika het. Jag längtar efter sommaren. Kylan är jobbig på vintern, men ofta skiner solen och det är torrt och man kan vara ute.

    Jag längtar också bort nu, till Sverige, och funderar på hur det skulle vara att bo där. Och tänker, att en stor del av året; novembertill april, är det rätt kämpigt. Blött och kallt, och vad jobbigt det skulle vara att behöva dra på ungarna en massa täckkläder varje gång vi ska ut!

    Jag längtar också till sommaren, precis som G. Trots att den här vintern är så mild att de gula blommorna har börjat blommar nästan två månader för tidigt.

    Lite längre fram byter vi hus med varandra, då får vi båda länderna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har helt rätt Annika! Det var taskigt av mig att snacka ner hans hemland så men jag försökte bara förstå varför vi bor i detta kalla, eländiga mörker. M kontrade med att säga att maten och solen väger upp allt det negativa. Och jag förstår honom.

      Ja november till ungefär april är det blött och kallt och massa ytterkläder... men barnen vänjer sig vid alla kläderna så det går ändå.

      Du har också rätt i att det beror på vilka man umgås med.

      Tack för din kommentar! Förlåt för ostrukturerat svar..

      Radera
  5. Ja det blir lite tråkigt då det inte är årstiderna som man förväntar sig så man önskar en normal sommar, en vinter med massa snö och en vår och sommar som man önskar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja imorgon blir det regnstorm men snöstorm hade varit roligare nu när vi ändå har en pulka och inte måste cykla till förskolan på ett tag (jullov).

      Radera
  6. Det här har jag gått och tänkt på sedan du skrev det. Det väckte tankar som fanns djupt inom mig. Men först: Hej! jag har läst här ett tag, kanske ett år, och jag tycker mycket om hur du skriver och det du skriver om. Det är en eftertänksamhet, och en respekt för det du skriver om. Fint.

    Jag har bott i Portugal i 20 år, vilket nu är två tredjedelar av mitt vuxna liv. I början, när jag skulle hitta min plats här, och när umgänget mycket var med Ps familj, kunde jag verkligen känna som du. Fast jag ville ju verkligen passa in här, så det var inte tankar jag så gärna gav luft åt, inte i första hand i alla fall. Det tar tid, och arbete, för att hitta sin egen plats i en tillvaro som man inte är uppvuxen med. Och att sluta jämföra. Det är som det är på varje plats. Och nu tycker jag inte längre att det är objektivt bättre på den ena platsen än på den andra (fast lite bäst är det i Skåne, men när jag tänker det så bortser jag till exempel från hur många som röstar SD där jag kommer från!), inte på det hela taget. Och är mer hemma här. Och känner mig inte längre konstig eller annorlunda.

    Vad gäller kalla fuktiga vintrar i Sydeuropa så ska man ha hemstickade yllekläder så fryser man inte! Jag tycker så synd om alla människor som sitter och huttrar med jackan på inomhus och inte har förstått att det är en riktigt varm tröja de ska ha. I Sverige däremot kan man ju inte ha varma tröjor för det är jämt 22 grader varmt inomhus ;-)

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...