Åka tåg genom Sverige med bebisen

Så var det, för några dagar sedan, dags för hemfärd. Julklappar packades ner, väskan stängdes under tyngden av en kropp och allting lastades in i min pappas bil. Alla tre tittade ut över Göteborg och jag tänkte att vi ses nog snart igen, staden. Sjömanshustrun vinkade, som alltid, adjö.

Vi hade köpt tågbiljetter hem av tre anledningar: för det första fanns det inget direktflyg Göteborg-Umeå i början av januari,  för det andra var tåget billigare och för det tredje ville jag testa att åka tåg (och byta tåg) med Minitofsen nu när vi är två, eftersom det är mitt favoritfärdsätt egentligen. Dessutom var tågbiljetterna ganska mycket billigare! Heja miljön!

Tågresan gick bra. Vi hade med oss mat till oss och till barnet. Vi hade med oss ett ombyte till barnet i handbagaget och några blöjor. Vi hade med oss en filt. Babyskyddet satte vi mellan vagnens liggdel och handtaget och basen till babyskyddet fick åka i korgen under vagnen. Vi hade varsin ryggsäck och en rullväska, som gudskelov inte är större än vad den är, och därmed inte heller allt för as-tung.

Bebisen fick åka i vagnen medan vi tog oss till och från tågen. Väl på tåget sov han bort den mesta av tiden i sin pappas famn, medan jag satt bredvid och lyssnade på nedladdade radioprogram.

Väl i Stockholm gick tågbytet ganska smidigt. Vi insåg att alla hissar inte går både upp och ner utan att vissa bara går upp och andra bara går ner, och tack vare supertydlig skyltning om var spåren är så hittade vi snabbt fram till nästa tåg.

Det samlades mer och mer folk vid dörren in till vår vagn. M pratade med mig på spanska om att folk inte skulle knö sig förbi (colarse) och jag var sjukt taggad att komma in snabbt med vagnen och få en bra plats till den. Det var därför som jag och bebisen kom på tåget som andra eller tredje passagerare, innan de flesta andra. Varpå jag förstod att denna vagn inte såg precis likadan ut som vagnen vi åkt i tidigare. Varpå jag också förstod att här kunde inte vår barnvagn stå på exakt samma ställe.  Varpå jag fastnade i ett dilemma: jag kunde ju inte lägga in liggdelen i en bagagehylla med bebisen i samtidigt som jag inte ville ta upp bebisen och lämna honom på ett säte medan jag fixade med vagnen. Vagnen fick ställas i gången så länge medan jag funderade på hur vi skulle göra. M var kvar på perrongen med resväskan. Folk vällde in. Jag svettades, tog av mig mössan och vantarna, och försökte tänka, medan allt folk trängde sig förbi på de ca 20 cm som var kvar av gången i bredd när vår vagn stod där.

Till slut bestämde jag mig för att ta upp barnet och lägga honom på vårt säte och lämna vagnen åt sitt öde tills pappan kom på. Jag kände mig tvungen att stå vid bebisen så att han inte skulle typ rycka till och ramla ner på golvet. När barnets far kom ombord tog han loss liggdelen och la den på en bagagehylla medan chassit fick läggas på sidan bakom ett säte. Det gick! Underbart!

Sedan var det bara att stuva undan resten, sätta sig och njuta av resan!