söndag 10 februari 2019

Vecka 6: Veckans ord - Kvällsarbete


Vardagsgrått
Vilken tur att jag inte har ferietjänst och slipper inte bara sommarlov, sportlov, höstlov, jullov och påsklov utan också det lärarna gör för att tjäna in denna tid, nämligen: kvällsarbete. Aktiviteten detta sammansatta ord anger är ingenting jag ägnar mig åt, åtminstone inte betalt. Min man däremot, som jag förövrigt fortfarande inte gift mig med, arbetar alla möjliga tider och vissa veckor är det även på kvällen.

"Detta är straffet för att jag inte pluggat," sa han imorse, när vi fortfarande låg kvar i den varma sängen medan vår lille son lekte i harmoni någon annanstans i huset. Straffet för att inte ha pluggat är att arbeta alla möjliga tider som man inte själv har ens en yttepytte chans att bestämma. Straffet för att inte ha pluggat är att köra alla möjliga människor från punkt A till punkt B via punkt Z (för det är så bussarna går här ute) i alla möjliga väderförhållanden och med alla möjliga lukter omkring sig. Folk som röker och blåser ut den sista röken när de kliver på bussen, folk som jobbar på fiskfabrik och luktar fisk, folk som bara allmänt stinker på grund av något odefinierbart. Kanske är också de straffade för att de inte heller har pluggat? Kanske är det därför de står och rensar fisk? Kanske är det därför de tar bussen och röker och vem vet...

Nej! Nu raljerar jag. Det är klart de ska ta bussen! Det är klart att de får lukta som de luktar! Vem är jag att komma och säga något om det? Vem är M att klaga? Han har ett jobb, som han fick så fort han ens andades om sin bussförarutbildning och erfarenhet, han har en inkomst. Samtidigt förstår jag honom. Han vill inte sitta där och känna stanken. Han vill inte köra fort på mörka, smala och snöslippriga vägar mitt i natten, eller åtminstone nästan mitt i natten och åtminstone ganska fort. Det är så det är och så är det.

Vad gör jag då, samtidigt som han kvällsarbetar och får OB-tillägg på lönen som gör att hans lön bara blir ungefär tretusen lägre än min, efter skatten dragits? Jo, jag kvällsarbetar jag med, fast på en annan front: på hemmafronten! Jag cyklar och hämtar Gunvaldo på förskolan. Cyklar över mörk bro och hem över ön. Jag fixar fram någon middag. Något med korv eller något jag värmer som vi åt i helgen. Kanske fiskbullar och ris. Jag torkar av köksbordet, tvättar händer före och efter maten på lillpojken, jag leker kanske lite med honom eller mer troligt landar i soffan och tittar på barnprogram eller spårvagnsvideo eller en traktor i Holland som kör runt och plastar in höbalar. Jag håller i mobilen medan han poppar ballonger i Bolibompaappen. Sånt. Sedan säger jag att nu är det sista videon vi kollar på, och sedan ska vi sova. Och då går han med på det. Vi kollar på en sista video. Kanske den fina om pojken och månen, och sedan tar vi på ny blöja, pyjamas och så fixar jag bibi, letar snutte och lägger mig bredvid honom. Går upp och hämtar tandborsten jag glömt och ja, sedan borstar vi tänderna och sedan somnar vi. Nej! Inte somnar vi! G somnar, förhoppningsvis. Jag håller mig vaken. Räknar hans andetag när han somnat. Går upp efter hundra. Kanske är klockan kvart över nio då, kanske kommer M efter några minuter.

När G har somnat plockar jag upp det mesta från golvet och sedan kommer jag förhoppningsvis in i andra andningen. Kanske plockar jag undan i köket. Sätter på diskmaskinen, om jag inte gjort det förut. Sånt. Har jag tid slår jag någon en signal och pratar bort resten av kvällen.

Jag får vara glad att M åtminstone tagit mornarna denna vecka. Han har börjat mitt på dagen och därför lämnat G på förskolan strax innan de ska äta lunch. På så vis har G fått lite kortare dagar där, och det kanske är bra, även om jag vägrar att ha dåligt samvete för att jag hämtar honom som ett av de sista barnen på eftermiddagarna, även om jag har det ändå.

Kvällsarbete, ja! Det är straffet för att inte ha pluggat. Eller det är det som de flesta lärare i Sverige håller på med, om de inte sitter på helgen och rättar förstås. Förtroendetiden. Den har inte vi på mitt jobb på samma sätt, och det är jag faktiskt glad över, även om jag bara tjänar tretusen mer än min mer eller mindre outbildade man, även om jag utför det obetalda kvällsarbetet på hemmaplan.

2 kommentarer:

  1. Undrar om de behöver fler som undervisar på distans på ditt jobb. Kanske kunde vara intressant för mig? En tanke. Nyfiken. Maila gärna mig på asa@bortugal.se om detta.

    SvaraRadera
  2. Ja, det tror jag de behöver. Jag har mailat dig!

    SvaraRadera