söndag 29 september 2024

Den goda helgen

Så äntligen vände det! Det är svårt att säga precis när det var men på fredagskvällen, eller kanske lördagsförmiddagen hade jag inte ont längre. Troligtvis var det övningarnas förtjänst, övningarna jag fick av en fysioterapeut under ett onlinevårdmöte i måndags. Tre enkla övningar för att mjuka upp och få rörelse i ländryggen. Under måndagen gjorde jag dem några gånger, under tisdagen säkert sju till åtta gånger, och på onsdagen kände jag att jag kunde jobba igen! Visserligen delvis liggandes på golvet, när jag bara skulle lyssna på föreläsningar, men ändå. 

Och så blev det helg. G hämtades av mig på fritids och eftersom vi hade bil och jag var trött så fick jag ett infall att vi skulle åka till thairestaurangen vid havet och käka middag, jag hade faktiskt två fina jobbsegrar att fira. G var självklart peppad. I bilen på vägen dit hade vi ett bra samtal om vad som egentligen hade hänt på fritids dagen innan, och varför. Det var mysigt att äta middag på tu man hand. Och så åkte vi hem igen, kollade på ett avsnitt av Agenterna och sedan hade M och jag ett snack med G om vilka lekar som är bra och mindre bra att leka med sina kompisar... Han trodde först vi skulle vara arga på honom, men det var vi inte. Det var ju inte han som gjort fel, tyckte vi. Nåja... sedan ringde jag även mamman till det andra barnet och fick eventuellt hela bilden. Fredagskvällen gick.

Igår var det lördag och plötsligt där jag satt och käkade frukost och läste på mobilen tittade jag ut och fick se världens häftigaste ljus. Sol under mörka moln. Jag väckte M och han tog sig genast ut och åkte för att fota. Vid halv elva kom han hem och skjutsade G till sin vän (samma som i stycket ovan) där han enligt vännens mamma kunde vara hela dagen, eller åtminstone minst till kl tre. Och hon hade intygat flera gånger kvällen innan att hon skulle ha koll på att de lekte bra, och höra av sig om något hände.

M och jag fick ett infall, eftersom M träffat ägaren till den restaurang där vi gifte oss på sin fototur på morgonen och då fått veta att detta var sista dagen innan restaurangen skulle stänga för gott. Infallet bestod i att cykla ner till färjan, åka ut på havet till grannön och käka lunch på restaurangen. Restaurangägaren blev glad när vi kom och han fick en kram av oss var! Han har barn i samma klass som G, och vi bor i en by, så ja... vi känner varandra litegrann. Plus att han var mitt moraliska stöd inför bröllopet. 

Vi åt plattfisk och potatis och sås och haricoverts. Det var gott! Vi slog på stort och tog även en halv moules a la marinere till förrätt och vitlöksbröd. På kvällen skulle de ha fest, sa han. Bartömning.

Mitt i lunchen ringde dock vännens mamma. Hennes svärmor hade blivit dålig och hon behövde skjutsa henne till primärvårdsjouren. Så kunde vi hämta G med en gång, kanske? Eeeh... vi är på Dyrön, sa jag. Va? sa hon. Ja... Hon beslöt lämna båda pojkarna till sin svärfar, vilket visade sig ha gått alldeles utmärkt när vi hämtade G någon timma senare (vi var tvungna att vänta på färjan). Vilken tur att det inte var G som behövde åka till akuten, sa M och jag till varandra och gjorde upp en nödplan i efterhand. Vi tänkte på hur vi skulle frågat efter båtskjuts över vattnet (inte så långt) och ja, hur allt säkert hade ordnat sig, men ändå. "Vi måste förstå att vi har barn" sa M. Men ja, vi förstår ju det. Och vi har knappt varit på dejt eller ens bio sedan han föddes ju! Och som två av mina vänner sagt, efter detta: Det finns massor av människor här ute som åker ända till Göteborg och jobbar varje dag. Så ja, så är det. Och vi hade ju löst det om det hade behövts. 

Vi promenerade hem med G och hans godispåse och väl hemma satte jag mig på baksidan och virkade vidare på temperaturfilten. Jag bjöd in min närmsta granne på testund och hon kom över med sin egen kopp. Vi satt där i solen i lä och pratade, pratade, pratade. Mycket trevligt och smart och givande.

Sedan var det dags att gå in, och jag satte igång M att dammsuga, gick väl ut med soporna eller nåt och såg samma närmaste granne stå på framsidan i solen och ordna med sina höstplanteringar/tantkrukor. Inser nu (efter en snabb googling) att tantkruka inte är något begrepp. Det jag menar är en liten kruka utanför ytterdörren. Jag tycker det är så sött. Har själv fyra just nu, men två av dem ska in, minst. De är inneblommor på sommarlov. Hon rensade ut några olika och jag räddade en pelargon och en plättar i luften till en utekruka. De kanske också behöver komma in om ett tag, men inte i den krukan, för under dem har jag översomrade tete a tete-lökar som jag ska se om de överlever till våren och kanske då kommer upp igen. Vad tror ni? Framför grannens ytterdörr blev det åtminstone himla fint med nyblomster i rosa och lila färgskalor.

Så gick jag in och bakade pizza. Testade för första gången att inte kavla ut degen utan dra ut den. Det blev himla bra. Vi använde Tipo 00 mjöl, kanske är det en förutsättning för att dra-metoden ska funka. 

Efter maten satte vi oss i soffan för lördagsmys, hela familjen. Detta innebar att vi såg naturfilm. Denna kväll Green planet om årstiderna. Mycket häftigt! Jag undrar hur de filmat. Det känns som om vissa delar är dataanimerade, men jag är inte helt säker. Nässelsnärjan och mykorrhizan gjorde störst intryck på mig, och särskilt hur de beskrev att nässlorna och träden använder dessa för att kommunicera med varandra. Det låter helt otroligt! Också häftigt att människor kunnat undersöka och förstå detta!

Sedan var vi så trötta att vi alla somnade ovaggade, och jag till och med utan att ha ätit min havregrynsgröt!

Klockan 07.20 kom G och frågade när vi skulle vakna. Han frågade flera gånger men jag fick bara ur mig ett trött mmm... Efter en stund gick jag upp och ner och det visade sig bli en fin dag. Kände mig mer död än levande, men efter frukost orkade G och jag göra ett veckoschema över läxläsningen och räkna några mattetal medan M dammsög övervåningen och rensade avloppen i vårt badrum uppe, som länge luktat rätt äckligt. Vi får se om det hjälper! Det var åtminstone hur mycket äckel som helst i avloppet berättade M. 

Jag fixade lunch och vi åt på baksidan där solen låg på. Mycket skönt. Och efter lunchen cyklade vi alla tre till ett gårdskafé ca 6 km bort. Det tog en bra stund, kanske fyrtio minuter, men var en härlig tur. G var glad att vi skulle cykla så långt! Och jag är glad att han är peppad och trampar på. På kafét satt bara två gäster, men vad fint att vi faktiskt känner dem. Det är ett lite äldre par som brukar vara med och röja ibland. De hade också cyklat dit. Vi tjötade och hade trevligt och plötsligt dök en liten familj från Grekland upp. Kafét har bara två bord och vi hade brett ut oss på varsitt. Greklandsfamiljen behövde någonstans att sitta så vi satt allihop tillsammans och pratade hej vilt med varandra. Det visade sig att de var ingenjörer och mamman jobbade med självkörande lastbilar på Volvo. Intressant! 

Så dök en granne till mina föräldrar och hennes dotter upp. Även de satte sig med oss och var med i samtalet. Det blev som en liten festival där på gårdskafét. Känner du alla? frågade den  cyklande mannen, han vi brukar röja med. Ja, och de jag inte känner de lär jag snart känna, svarade jag.

Kafét stängde och vi cyklade hem. På vägen blev jag inspirerad att träffa min vän E. Vi har kommit in i en så fin lunk att ses på söndagskvällarna och det var ju söndag, om än inte kväll än. Hon bor dessutom på vägen hem från kafét så jag ringde henne och jo, visst gick det bra att jag kom förbi. Så G och M cyklade hem själva och jag stannade där, i nästan tre timmar. Hoppla! Så kan det gå när man har megamycket att prata om. Det var så skönt att sitta där i hennes solvarma kök och dricka te och äta lite mörk choklad och ventilera livet.

Så cyklade jag hem. Kom hem. Gjorde sjukgymnastiska övningar medan M fixade enkel middag. Åt och sedan hängde M och jag i soffan och pratade medan G spelade Minecraft i köket. Det var mysigt och bra. Och nu har M lagt G och grymtat åt mig att komma upp och lägga mig. Och ojdå, klockan är faktiskt tio så jag borde gå upp. Det är sant. Men först gröt'n. 

Hoppas ni haft en fin helg! Detta var en tusen gånger bättre helg än förra. Sanna mina ord! Godnatt!

3 kommentarer:

  1. Härligt Tove! Jag gillar dina långa helginlägg!

    SvaraRadera
  2. Vilken fantastisk helg! Hela texten genomsyras av glädje och sprudlande skimmer! 😊 En helt perfekt helg som var väldigt fin att få ta del av. 💜 /M i Umeå

    SvaraRadera
  3. Vilken toppenhelg ni har haft :D! Livet är inte så dumt inte och skönt att du inte längre har ont i ryggen... Annika F

    SvaraRadera