lördag 26 december 2020

Julen 2020

Så kom julen 2020. Julen som inga andra jular under året som inget annat år. Tidigt bestämdes det att  vi i alla fall inte skulle fira julen tillsammans utan istället var. och. en. för. sig. Alltså, var familj för sig, ingen samling med mormor och morfar. Ingen tomte? Ingen tomte? Min ångest över tomten började exakt den första advent och sedan markerade varje advent ett litet steg närmare julafton, denna heligaste av barndomens allra heligaste dagar. 

Första advent skaffade vi pulka. Andra advent bakade vi pepparkakor. Gran inhandlades och hemlevererades. Tredje advent vilade vi. Och den fjärde advent blev chokladtryfflarna till. Då och då bröt stresskänslan igenom. Stresskänslan som föddes ur vetskapen att det är bara jag som bryr mig om ifall det blir någon jul delvis eftersom det bara är jag som har de svenska traditionerna med mig. M har självklart vuxit upp med jultraditioner han med - så som enorm krubba (belén), ingen gran, turrón de yema och till sist alldeles för sent på jullovet Los Reyes Magos, som kommer med paket. Inga pepparkakor, ingen sillsallad, inga lussekatter. Ingen Lucia, ens.

Ändå var det M som fick i uppgift att tillsammans med G inhandla luciautklädnad till luciatåget. G ville vara lucia sa han, men sedan ångrade han sig och ville vara tomte, med endast tomteluva och tärnaljus, vilket slutade med att han bara hade sitt tärnaljus i handen, men ändå verkade sjunga med i sångerna vilket jag fick se på bild från förskolans veckosammanfattning i bilder. Han var nöjd och glad och hade tyckt det var roligt, och det var ju det viktigaste. 

Så plötsligt kom julafton, efter alla adventshelger. Och med julafton kom solen. Solen, och kylan, frosten och halkan. Skönt att vi inte behöver cykla idag, sa vi till varandra då vi gick ut på en förmiddagspromenad vid halv elvasnåret med målet att se andra bada i badviken. Det är tydligen tradition här och det kändes roligt att få se. På natten drömde jag att jag hoppat i från en brygga, mitt i smällkalla vintervattnet, men det hade jag givetvis inte. Och det gjorde jag inte heller. Kanske ett annat år, eller en annan dag, utan publik. Det hade kunnat vara häftigt!

Vi promenerade hem igen, köpte med en julmust på vägen och väl hemma fixade jag fram jullunchen: ett litet paket gravad lax (köpt två nästa år!), 100 g uppskivad julskinka, fabrikstillverkade kalkonköttbullar, kokt potatis, köpt sillsallad (totalt ovärt, inte alls samma som mammas) och två sorters Klädesholmens sill. Till detta hembakt julbröd från recept i Annas mat. Vi blev alla mätta och nöjda. Ett perfekt litet julbord, om ni frågar mig. 

Efter lunchen ville G bada, inne, och M ville läsa i en konsttidning. Själv ville jag helst av allt gå ut och vara i det länge saknade ljuset. Allas önskningar infriades samtidigt och det var så skönt att bara få komma ut själv och gå av sig lite i solen.

När jag kommit hem och G badat klart inleddes en lång väntan på Tomten. Jag tände en brasa. Vi ringde mormor. Vi ringde farmor. Och så plötsligt: en fin granne kom förbi med ett oväntat paket. Tydligen hade Gs önskan om en racerbil på något magiskt sätt nått henne för det var just en sådan i paketet. En radiostyrd racerbil. Jultomteväntan blev med ens mycket roligare och bilen for runt, runt överallt till Gs stora förtjusning. 

Jag fick meddelande om att tomten snart var på väg när jag hade börjat förbereda julmiddagen, som på förslag från M skulle bli en matig sallad. Matvete och sallad, till det lite julskinka. När middagen stod färdig, men på vänt, i köket knackade det plötsligt på altandörren och där stod han i egen hög person: tomten. Och bredvid honom en tomtemor, misstänkt lik någon vi känner. De hade paket med sig som överlämnades medan G ap-kramade sin far, och sedan sa de att de hade bråttom till alla andra barn och gav sig iväg. Tomten kom! G fick julklappar! Lyckan var total då han öppnade det största paketet: brandmanskläder (från sin moster). Även M och jag var nöjda med de julklappar vi gett varandra. M fick en "Dream and do"-bok av mig och jag fick ett makroobjektiv till mobilen, samt två luktagott-produkter (schampo och hårinpackning). 

Efter middagen lekte G brandman och M började fylla i sin drömplaneringsbok, jag gjorde risalamalta till mig själv och åt denna med hjortronsylt framför brasan. Höjden av lyx efter en mysig och lugn julafton. Vi såg Karl Bertil Jonssons jul och jag fick frågan av G om han fick sova i sina brandmanskläder, vilket han inte fick, men vi hängde i alla fall upp dem så att han skulle se dem det första han såg när han vaknade morgonen därpå. Vilket han gjorde.

Juldagen tillbringades i skogen med brandmansjackan utanpå vinterjackan, i sällskap av lillkusinen och hans föräldrar. Grillad korv och pyspunka på ett cykelvagnsdäck - men det är en helt annan historia. Annandagen återigen lugn hemma, alla tre.

Så ja, julen 2020, blev en lite annorlunda jul mot de flesta andra jular, men ändock så fin. Härligt väder och lugn och ro, bara vi tre i familjen på vår lilla ö i havet. Jag hoppas att ni där ute också hade en fin julafton och julhelg! 

6 kommentarer:

  1. Låter som en God Jul, trots allt :D! /Annika F

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var en väldigt fin jul! Ingen julångest alls, noterade jag när jag gick min promenad. Annars kan lätt sådana promenader födas ur en viss kvävd känsla - men så var det inte i år! :)

      Radera
  2. Jag tycker också att det låter som en fin jul trots att ni kanske inte firade som ni ville. Detta året handlar ju mycket om att anpassa sig till rådande läge.
    I Frankrike släppte de lite på reglerna och man fick vara 6 vuxna vid bordet på julafton enligt FHM i Frankrike. Vi är bara 6 i vanliga fall varav 4 som träffas regelbundet, det andra 2 vuxna testade sig dagen innan de åkte iväg från sitt hem i södra Frankrike så för oss blev det "som vanligt" även om vi höll avstånd till varandra. Jag hoppas att kunna besöka min mor i Sverige de kommande månaderna, vi har inte setts på över ett år nu! Idag viner vinden runt knutarna här i Paris förorten så det blir till att stanna inne och mysa. Ha en fin avslutning på helgen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var en väldigt mysig och fin jul faktiskt trots att den inte var riktigt "som vanligt". Jag håller med om att det handlar om att anpassa sig nu, och då blev julen en del av detta. Vad skönt att ni kunde träffas ett litet gäng ändå. Det sociala ger så mycket!
      Jag hoppas också att du kan ta dig till Sverige snart och träffa din mamma. Vi längtar på samma sätt till Spanien.

      Gott slut på 2020 önskar jag dig, Crocofante en France!

      Radera
  3. Det lät fint! Vi badade i flod, hav och lerpölar och åt sedan fondue och spelade kort framför brasan. En fin jul, om det ens kan kallas jul. För mig är det inte så noga med julen och barnen var nöjda ändå. Vi får fira juligare när mormor och morfar kan komma har vi lovat! En fin dag i alla fall! God fortsättning!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Flod, hav och lerpölar alltså? Det låter härligt och lite gyttjigt. I vilken ordning var det? Hur stavas gyttjigt? Kan du kolla det åt mig?

      Fondue har jag bara ätit en gång och det var på nittiontalet, men det kanske är gott. Är det, det? Hoppas det! Skönt att ni hade en fin jul! Härligt med nytt hus och miljöombyte - för jag antar att ni var där, men är inte säker :)

      God fortsättning och gott slut!

      Radera