onsdag 2 november 2022

Varje dag

Jag känner för att blogga varje dag precis som ni gör Känslor, Smått och Nudå, men det kommer jag nog inte hinna i längden. Och inte gör ni det heller riktigt, men nästan, och hösten är inte ett tillfälle att hetsa varandra, så jag lägger ner nu. Jag kommer inte blogga varje dag, antagligen. Vi får se...

Jag känner för att promenera varje dag och få stjärna och applåd i min app. Jag älskar beröm så mycket att min syrra stör sig. "Det kanske finns fler appar som ger dig beröm för saker du måste göra?" sa hon igår. Ja, kanske. Vad kan det vara? Lämna på fritids? Logga in på jobbet? Plocka undan i soffan? Så länge får jag berömma mig själv, för från M kommer det inte mycket av den varan.

Jag känner för att vara med mitt barn varje dag och vara närvarande, och det är jag väl, men samtidigt känns det som om vardagen pågår och om jag ska hinna jobba och hinna promenera och hinna plocka undan (utan att få beröm från någon app) så hinner jag knappt se min pojke. Fast samtidigt är jag där. Vi började med en ny rutin förra hösten: kvällsfika. Då samlas hela familjen (eller åtminstone två av tre) och tänder ett ljus och G får sin kvällsmat, en obligatorisk knäckemacka och ett glas vatten, kanske en naranjita/satsuma eller kiwi. Oboy en gång i veckan, enligt tandläkarens stränga råd. Hemmagjord smoothie någon gång ibland, för det glömde tandläkaren nämna och jag tänker inte fråga.

Samtidigt ser jag honom när jag lägger honom. Han har börjat läsa saga för gosedjuren nu. Det gör han först, och sedan får jag läsa för honom. Idag när han skulle sova, efter sagorna men innan de godnattvisor jag alltid sjunger låg han och viskade något till sitt trognaste gosedjur Räven. Wishwishshsiwhs lät det, ungefär. "Vad viskar du om?" frågade jag, en mor som stör. "Till dig säger jag finsaker, men till Räven pratar jag om döden." sa han då. Så djupt. En sexåring. Medvetenheten, på något plan. För att inte börja smyggråta var jag tvungen att intensivt repetera i huvudet att det är en del av att vara människa.

Och nu kommer M gående här, vi ska kolla på Rapport - en serie vi följer så ofta vi kan! Gör det ni med! Det är oftast ganska spännande! 

1 kommentar:

  1. Jag ger mig själv beröm mest hela tiden! Eller snarare att jag är väldigt förlåtande mot mig själv. Tycker att även de små sakerna är bra. Och det här med att skriva varje dag, jag tror inte att jag skulle klara mig utan det, behöver den där stunden varje dag för att reda ut tankarna och känslorna. Skriv så ofta som du hinner, vill och kan. ❤️

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...