Umeåbesök

Ja, den här semestern har som jag skrev tidigare varit full av små dagsutflykter i närområdet men vi har även hunnit med en längre resa. Den resan gick, inte helt otippat, till Umeå. Vår gamla hemstad. Den främsta anledningen till det var att en av mina finaste vänner skulle gifta sig och det kunde vi ju inte missa! Sedan ville jag inte heller missa att träffa de vänner som jag saknar nu när jag inte bor där längre, så schemat var minst sagt späckat.

I torsdags tog vi bussen till Göteborg och därifrån nattåget upp mot Umeå. Lille G sov gott men inte vi vuxna. Det var något som slog i kupén och som vi inte kunde fatta vad det var. Det var kallt och jag svettades under syntettäcket, samtidigt firade en del av min kropp åminnelsen av Stockholms blodbad. Men ja, annars var det väl fint att ta tåget. G avverkade några par byxor också. Jag trodde att han blivit helt torr nu, men tydligen inte riktigt så här på resande fot.

Vi begav oss till hotellet som var mysigt och litet och ligger på en lugn gata och fick som tur var tillgång till rummet direkt när vi kom klockan 07. Så skönt! Vi la oss på sängen och försökte ta igen lite sömn. G kollade på Rosa pantern. Sedan bar det iväg till mitt jobb för fredagsfika. Det var fint att komma dit en sväng och träffa några kollegor och käka lite gratis frukost! Jag saknar faktiskt lite att ha detta kontor att gå till, samtidigt som jag trivs bra på mitt egna lilla kontor här. Jag har kommit in i att jobba på distans och det funkar bra, men samtidigt - kollegorna!

Efter detta stack jag iväg och klippte mig så att jag skulle vara lite fin i håret inför bröllopet på lördagen. Vår vän M anslöt vid lunchdags och vi satte oss och diskuterade livets väsentligheter över en kinabuffé i solen. Sedan drog vi till Broparken och provfotograferade inför lördagens bröllopsplåtning. Det var nämligen vi som var fotograferna till bröllopet!

På kvällen åkte vi till våra gamla kvarter på Tomtebo och träffade några vänner från föräldragruppen och käkade pizza hos dem. G vägrade äta utan ville hellre leka med kompisens leksaker. Sedan gick vi till lekplatsen och barnen lekte loss medan vi mammor pratade. Skönt att papporna höll koll på sina telningar! Jag åkte linbana med G och det var både kul och läskigt!

Efter att vi fått rasa av oss på lekplatsen gick vi till vårt gamla hus och pratade med våra gamla grannar. Det kändes precis som förr att stå där mellan de små hyreshusen och skogen och bara prata i den ljusa natten. Så fint att få ses igen och berätta lite om hur vi har det nu, hur det blev!

Dagen efter var det lördag och på förmiddagen besökte vi Bildmuséet och sedan var det bröllopsfotografering, vigsel och fest. Det var fint att få vara med när våra vänner gifte sig, må jag säga! Det var roligt att träffa deras vänner och släkt och att få käka god mat! Vi satt vid "det spanska bordet" och kunde prata spanska hela kvällen. Det var skoj! Jag tror M tyckte det var skönt att få använda sitt modersmål. G skötte sig också bra men klockan nio pallade han inte mer. Stackarn hade inte sovit middag. Så vi vandrade hem till hotellet genom den ljusa kvällen och jag åt en gratis pannkaka i Jesu namn (som jag senare tyvärr mådde illa av).

Så kom söndagen, dagen efter bröllopet. Vi var rejält möra trots att vi hade sovit gott under natten. G och M gick ytterligare en tur till Bildmuséet medan jag skyndade hem till en vän som fått barn under vintern. Det var fint att se bebisen, henne och deras nya fina lägenhet. Sedan begav vi oss ångande upp till Gammlia för att träffa en annan vän, S. Vi käkade på Västerbottenmuséets café och pratade än en gång om livets väsentligheter. Sedan skulle S jobba igen och vi stannade kvar så att G fick leka lite i muséets barnavdelning. Bruden, som gift sig dagen innan, kom förbi med Gs skor som vi glömt. Det regnade.

När G verkade ha tappat fokus helt satte vi honom i vagnen, gav honom en bibi och promenerade ner till stan. Han somnade så fint. Vi tog bussen till Grubbe och en familj vi känner där. Det var skönt att komma hem till dem. G fick leka med barnens leksaker och jag fick prata med mamman, som faktiskt är en av de vänner jag känt längst. Sedan 2007. Vi har inte setts på ett år men det känns som om det var igår. Sånt är så skönt! Vi fick god middag (G åt ingenting igen) och vi fick sedan skjuts till hotellet där vi hämtade vår packning.

G fick leka lite på en lekplats öst på stan och sedan begav vi oss i rask takt till Umeå C. Tåget var dock en timme försenat, men det kändes ändå bra att vara på plats i tid. Väl där träffade jag en av mina chefer och vi satt och pratade med varandra tills tåget kom. Det var fint med lite sällskap!

Det var så oerhört skönt när tåget väl kom och vi klivit ombord. Det var så skönt att G sov hela natten själv i mellanslafen och att ingenting lät konstigt i kupén. Vi vuxna sov relativt bra och innan vi klev av i Göteborg duschade jag i sovvagnens dusch. Så värt!

Väl i Göteborg köpte vi skor till G, storlek 27. De ser enorma ut men är tydligen den storlek han ska ha. Vi får väl se! Sedan anslöt min syrra och hennes bebis och vi gick och käkade lunch (G åt ingenting). M fick sedan vara en bra stund i en konstnärsbutik medan syrran, kusinerna och jag promenerade till Haga. Vid 14.40 tog vi tåget till Stenungsund och kl 16.30 var vi hemma igen. Helt slut!

Och nu efter middagen, när G inte åt nästan någonting (inte heller mellanmålsvälling hade han ätit) la jag mig med honom i soffan och tittade på Pino, vilket betyder att jag sov i fyraminutersintervaller. Efter någon timme i den positionen märkte jag att G var feberhet och tempen visade mycket riktigt feber. Lille vän! Är det därför du ätit så dåligt idag? Och kanske också igår? Jag vet inte... Imorgon är det i alla fall planeringsdag på förskolan så du ska ändå vara hemma med mig. Det känns bra. Jag hoppas du blir frisk snart!

Ja, detta var en detaljerad redogörelse för vår helg i Umeå. Och det viktigaste har jag inte ens skrivit. Det viktigaste är: Jag kände tydligt när vi var där att jag är färdig med Umeå. Jag drömde om att bo där och jag bodde sedan där i tio år. Nu har jag gjort det och det känns faktiskt bra nu, ett år senare, att vi har flyttat därifrån och hit till västkusten. Ett nytt sammanhang. En ny miljö.

God natt!