söndag 23 februari 2020

Ska vi gå ut och se om vi blåser bort?


Oj, vad det har blåst den här helgen! I torsdags fick jag gå över bron och även om det var bättre i fredags så har det varit värre än någonsin under helgen. Det är väl inte sant kanske, men det har känts så.

Har den här stormen ens fått något namn? Först hade vi Ciara, sedan Dennis men denna? Något på E? Stormen Elvira? Nej, jag har inte hört eller läst något namn, men fy sjutton vad det har blåst!

Längst ut på vår gata finns en utkiksplats. Mellan de två husen som ligger ytterst (nya, fina, dyra och ingen som är i dem förutom några få veckor varje år) där har det blåst som mest på hela holmen, tror jag. G och jag gick dit både igår och idag bara för att få uppleva den rusiga känslan av att nästan blåsa omkull. Hans obligatoriska keps (ja, ungen vägrar ha mössa) flög av otaliga gånger. Mitt lilla barn gick baklänges i vinden. Mina byxor fladdrade. Oj, vad han skrattade!

Måsarna seglar i luften. Ejdrarna guppar i vattnet i små grupper. Vågorna piskar mot skären, blåser upp i stora skumduschar.

Igår gick jag ut en liten sväng själv strax före klockan arton. Det var nästan mörkt. Jag gick upp på berget bakom kyrkan. Plötsligt började kyrkklockorna ringa. Ding dong, ding dong. I halvmörkret kunde jag se hur vågorna bröts där nere på fjärden. Bakom mig kyrkklockornas spel. Jag vände mig om och såg hur kyrkan låg helt mörk. Skulle gudstjänsten börja i mörker? hann jag tänka, innan jag förstod att kyrkan måste vara tom. Inga bilar på parkeringen. Men varför ringer den då?

Inne i församlingshemmet upptäckte jag några gamla rävar. Och med gamla rävar menar jag engagerade öbor som ordnat en tillställning jag tyvärr missat eftersom jag varit själv med mitt barn hela dagen och inte kunnat ta mig iväg. Jag gick in, kontaktsökande som jag är, och frågade om kyrkklockorna. Automatiskt, fick jag veta. Jaså. Så varje lördag klockan 18 när de ringer så är det inte gudstjänst. Det hade jag trott fram tills nu. Men nu vet jag. Kyrkklockorna spelar på automatik. Någon har någon gång ställt in någon slags dator som säger till dem att nu, nu, ska ni spela. Och då gör de det. Dessa lydiga kyrkklockor högst uppe i kyrktornet. Och tornets luckor öppnar sig, åt söder och åt öster, så att vi öbor tydligt ska höra att nu ringer de. Samtidigt som vi tydligen egentligen inte vet om dessa klockor verkligen kallar oss till något. Kyrkan kan ju lika gärna vara tom. Ändå lite fint, dessa ringningar.

Idag gick vi ut igen. Fönsterrutorna var helt igensaltade när vi kom upp på morgonen av de senaste dagarnas och nätternas intensiva blåsande. Vinden tar på något vis saltet ur havet och kastar upp det på våra fönster, så vi ser inte ut. Jag funderade på att spola av dem, men kom inte åt huvudkranen där jag sätter på vattnet till slangen. Antingen får M göra det imorgon eller så får regnet tvätta rutorna om några dagar. Vi får se vem som hinner först.

Idag gick vi ut igen, ja. Ner till lekplatsen, upp på berget vid kyrkan. G hoppade glatt i vattenpölarna. Mala kom förbi och vi sa hej medan jag kastade små, små korvbitar åt en osäker hund som hon passar.

Helgen har varit lugn, förutom vädret då. Tur att vi bakade brownies i fredags som vi kunnat njuta av vid valda tillfällen under de senaste två dagarna. Tur att jag sluppit cykla till förskolan i denna blåst. Imorgon ska det bli bättre men på tisdag och onsdag kanske det ska snöa. Vad är detta? Snö nu? Nej tack! Men vi får ta det som det kommer och det blir nog bra. Visst reflekterar jag mer över vädret (och särskilt vinden) nu än när jag bodde i Umeå? Jag tror allt det. Det kanske blir så när man bor på en ö och när man, som vi, cyklar överallt. Man blir mer påverkad av vädret då.

Förutom allt det här med vädret och vinden har en hel del tankar under helgen gått till vår förestående resa. Ingenting är bokat och ingenting är bestämt men tankarna börjar ta form, både min tågresa och var vi ska bo och allt vad det är. Det är mycket att planera och bestämma. Lite roligt ändå. Sakta men säkert...

Och nu är det hög tid för mig att gå och lägga mig. Imorgon börjar en ny arbetsvecka, förhoppningsvis med mer arbetslust än föregående. Jag hoppas ni haft en fin helg och får en bra vecka! Tack för att ni läser! God natt!

2 kommentarer:

  1. Håll i hatten! Och i sonen ;)... /Annika F

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du, det får jag allt göra! :)

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...