Throwback thursday

På spaning efter de tumlare som flytt (2024)

Inte är väl throwback thursday något någon sysslar med längre på bloggar eller sociala medier? Enligt Wikipedia trendade det för över tio år sedan, men vem är jag att hänga på aktuella trender med listor över vardagsrutiner och annat? Nä, mer åt det nostalgiska hållet är jag ju så här kommer en liten tillbakablick med några inlägg från mitt arkiv.

Men innan vi börjar. Februari kan kännas tung och lång (fast den är kort) och kall, även om ljuset obönhörligt är påväg tillbaka. Känner man sig seg eller trött och inte så väldans spirande kan man kanske tänka sig att det är årstiden det beror på, åtminstone till viss del. Därför tänker jag att det kan vara relevant att kika på gamla inlägg från just februari. 

Låt oss börja med ett av mina viktigaste inlägg genom tiderna, från 2018: Ingen pratar om det men någon har satt upp en skylt om massgraven på Almontes gamla kyrkogård. Inte den enda i Spanien, tyvärr. Spanska public service RTVE har sammanställt en karta över de 6000 kända massgravarna i Spanien. Ett av flera fruktansvärda resultat av fascistdiktaturen 1939-1975.

Året innan, 2017, skrev jag om mina fantasier om ett radhus i Göteborgsområdet i inlägget: Var ser jag vår framtid? Just det radhuset från vilket bilden är tagen låg i Skintebo har jag för mig, nu hamnade vi i ett radhus ganska nära Göteborg ändå. Så ja, lite får man väl säga att drömmen gått i uppfyllelse. Dessutom för lite mindre än halva priset mot vad Skinteboradhuset hade kostat! Vind med takfönster har vi inte, men väl en ateljé.

I början av februari 2019 skrev jag en lista över bra saker med att det blåser. Vi hade flyttat till Klädesholmen ett halvår tidigare och det gällde att landa i någon slags acceptans över den ganska ständiga blåsten. Klädesholmen är ju en sten mitt ute på havet, vi bodde på den norra sidan bara en rad in från nordanvinden. Lite havsutsikt hade vi, men blåste in genom köksfläkten gjorde det!

I slutet av februari 2020 minns ni väl alla vad som hände? Det var viruset, och det upptog mycket av min tankeverksamhet. Jag orkade för första gången inte läsa ut min bokcirkelbok bland annat. Full attack på jobbet och många tankar kring viruset, som jag inte trodde skulle nå lilla Klädesholmen, denna sten i havet med mycket god ventilation.

Den 12 februari 2021 firade jag vintercyklingens dag genom att även den dagen cykla till jobbet och förskolan. Det har jag blivit sämre på måste jag erkänna, på vintern alltså. Efter påsklovet, eller kanske när snön smält ska vi börja cykla igen har jag tänkt. Jag skyller på att G cyklar själv nu och på att det känns typ hemskt att låta honom cykla i minusgrader, och så har jag inte satt på vinterdäck på cykeln heller. Det borde jag gjort i oktober som jag skriver i inlägget!

I februari 2022 funderade jag intensivt vidare över vår bostadssituation i inlägget Allt växlar. I maj året innan hade vårt hyresavtal på Klädesholmen sagts upp eftersom villan sålts för över fem miljoner. 

Året därpå skrev jag inte ett enda inlägg i februari men väl några i mars, till exempel ett om en fin systerhelg jag hade med min syrra. Ett koncept vi borde ta upp igen, kan jag tycka.

I början av februari 2024 hade jag en rik helg både med syrran och med G. Syrran och jag var på spa och firade farfars 100-årsdag. Och på söndagen klättrade jag i berg med G och sedan var vi på simskola. 

Så kommer vi fram till februari förra året, 2025, och G och jag hade precis haft en liten sportlovsresa till Umeå och sedan fått influensa. Det var segt, men det gick över. I år blev det varken Umeåresa eller influensa mer än en liten ynka kväll. Jag vaccinerade mig nämligen mot både influensan och covid i december. Känns värt! 

Så ja, det var den lilla torsdagskavalkaden från arkivet jag hade att bjuda på idag! Livet vandrar vidare helt enkelt. Det växlar över tid. Perioder och boenden avlöser varandra, barnet blir större och vi äldre. Och om ett tag smälter väl snön och då kan vi börja cykla igen!