En sak vi pratade en del om innan barnet kom, och innan vi ens började försöka skaffa honom, var ekonomin. Att det är dyrt att ha barn. För det hade min sambo läst någonstans. Och det har väl jag också läst, men jag bryr mig inte!
Det är intressant det där, för han har alltid uttryckt en känsla av att han har ont om pengar medan jag alltid känt att jag har gott om pengar. Därför var nog detta en större sak för honom samtidigt som jag
älskar att planera och ha koll på ekonomin. När jag varit gravid i ungefär tre månader gjorde vi en lista på vad vi behövde och en plan på hur vi skulle få ihop pengarna.
Planen för att få ihop 22000 kr var att lägga undan en femtedel av våra löner i fyra månader. Vi började med detta och efter någon månad köpte vi
diskmaskin och
tvättmaskin. De kostade ungefär som planerat, bara det att diskmaskinen var dyrare än tvättmaskinen.
Vagnen köpte vi begagnad för 2500 kr om jag minns rätt. Det är en Emmaljunga från 2011. Vi köpte senare till nya hjul för 1200 kr eftersom det kändes som att det behövdes.
Sängen var en svår en. Vi kollade på Blocket hur mycket som helst men kom oss aldrig för att köpa någon. Till slut köpte vi en ny i en affär, för ca 1200 kr. Då köpte vi även en babysitter för ca 350 kr, som vi inte hade med på listan, men visat sig nödvändig. Det kändes tillräckligt att köpa den billigaste babysittern eftersom bebisen ändå bara kommer att använda den i några få månader.
Tygblöjor har jag hittills lagt ca 1200kr på, inklusive frakt. Jag köpte först 18 prefolds av minsta storleken från
Pyrus, två skalbyxor (Thirsties) från
Tuvellin, sedan två blöjbyxor, sex inlägg och en snappi från
Poops. Slutligen har jag nu köpt sex prefolds av märket
Grovia från Lilla eko.
Kläder har vi inte alls köpt mycket av. Några bodies och någon jacka bara. Sedan har vi fått mycket av familj, vänner och bekanta.
Badbalja köpte vi i en affär, inklusive något slags spädbarnsstöd, för ca 500kr. Detta stöd har vi aldrig använt sedan vi lärde oss på sjukhuset hur man kan hålla under barnets nacke för att det ska ligga bra i vattnet och inte kunna krångla sig ur greppet så lätt.
Skötbordet byggde min pappa efter måtten på tvättmaskinen och en ritning på nätet och jag sydde skötbädd av vaxduk och skumplast. Tyget och skumplasten gick nog på några hundra, minns inte riktigt.
Bärsele har vi inte köpt än eftersom vi fått en Babybjörn av en vän, och den funkar bra än så länge. Eventuellt köper vi en bättre längre fram, men då kanske han är för tung för att bära? Vi får se.
Babyskydd till bilen har vi
hyrt av NTF för 700 kr istället för att köpa för ungefär det dubbla.
Det jag vill säga med inlägget är att det kändes bra att planera och spara pengar samtidigt som det är svårt att veta vad saker och ting egentligen kommer att kosta. Nu när jag räknar ihop allt jag skrivit om här så blir det ungefär 20000 kr. Det blev alltså ungefär lika dyrt som vi tänkt, även om klädkontot hittills varit väldigt litet, något som antagligen ändrar sig fram över.
Att lägga undan en viss procentsats av lönen har känts bra och rättvist för oss. Det har fungerat som ett sätt att få ihop pengarna lite i taget utan att känna att man blir ruinerad.
Kanske låter det snålt att resonera så här. Vill vi inte unna vårt barn det bästa? Jo, det är klart vi vill, men vi har behövt enas i en bra känsla istället för i irritation över att "det kostar så mycket att skaffa barn".
Hur har ni gjort? Har ni haft någon plan? Behövde ni köpa mycket själva eller fanns det folk runt omkring som hjälpte till?