Hur har den här lördagen varit? funderar jag när jag står vid diskbänken och plockar bort efter middagen. En lördag som bara går, är svaret.
Igår kväll när G hade somnat satte vi oss för att titta på TV. Vi tittade på ett avsnitt av humorserien Bauta och sedan sista avsnittet av den norska serien Nobel. Vid halv elva, när alla tv-program vi ville se var slut, vaknade G och var ledsen. Han hade feber. Jag hade känt att han var varm tidigare under kvällen men inte tagit tempen då. Nu hade han 39.4 grader. Vi gav febernedsättande och vätska och han kunde sedan somna om i M:s famn. Vi gick och la oss. G vaknade under natten och sövdes om hos sin pappa och sov där ända till morgonen.
Vi vaknade sedan vid halv sju av en pigg lillskrutt och jag kände genast att jag fått ont i nacken. Nackspärr. Jag tog till Estrellita. Till slut tog jag mig upp med G och vi åt frukost och myste, medan pappan låg kvar och sov. G åt gröten med god aptit, sedan var det min tur att sova. M tog över och jag däckade i sängen. Det är att sova ut för mig! När jag får sova efter frukost. Då kan ingen hunger väcka mig och det är bara att slappna av och snarka. Efter en stund trängde barngnället in till mig, men han tröstades snabbt och plötsligt låg vi alla tre och sov igen. Det var så skönt! Jag var alldeles varm och avslappnad. Nacken kändes inte alls, tills jag vaknade klockan elva. Hur stel som helst! Aj!
En dusch och soputbäring senare lagade jag lunch. "Eldig vintersoppa" eller något liknande, heter den. Det var lök, vitlök, sambal oelek, krossade tomater, kikärter, makaroner, mynta, ost, hönsbuljong. Mums! Vi åt och vi gick ut. Vi gick i skogen och vi träffade en kollega till M. Vi gick vidare och vi satte oss på en bänk och tittade på sjön. Jag hade tagit med mig sittunderlag och filt och det var riktigt mysigt. G sov hela tiden i sin vagn. Det behövde han! (Fortfarande feber.) Sedan gick vi hem och M dammsög medan jag satt på en bänk på gården invirad i filten, lyssnandes på ett radioprogram, och G sov lite till.
Precis när det började regna gick vi in. Jag ställde mig och lagade mat igen. Köttfärssås och spaghetti, med tre morötter och en stor bit rotselleri i. Det blev gott! Sedan däckade jag på soffan medan M kämpade med att mata klart G. Jag pallade verkligen inte, eftersom han spottade ut allt jag stoppade i honom. Det är väl snart dags att han börjar äta själv med sked, kan jag tänka mig. Det är, dock, fortfarande mer bekvämt att mata honom än att han ska träna. Kanske borde vi testa både och? Vi matar men han har en egen sked att äta med? Varje gång. Det känns jobbigt, men det är säkert dags.
Nåja. Jag fick såklart städa bort i köket sedan, när jag tupplurat mig klart på soffan. Vi tittade på ett och ett halvt avsnitt av Alfons Åberg och G fick lite mer saft. Han måste ju få i sig vätska, för jo - han har fortfarande feber. TV och saft. Det får man när man är sjuk. Regel bestämd av mig. Annars försöker vi undvika skärmar så mycket det går. G är ändå mest intresserad av böcker och att krypa omkring.
Nu är det kväll. Det är beckmörkt ute och det regnar. Det var tur att vi hann gå ut medan det var uppehåll... Sådant man tänker om hösten, i Sverige. Det känns som om klockan är halv tio men den är bara drygt halv åtta. Jag hoppas att G somnar snart så att vi kan titta på TV... Det låter ju inte så kul, men vad gör alla andra småbarnsföräldrar en lördagskväll? Fest, vin eller bio tror jag knappast. Kanske sitter de också och stirrar tomt framför sig. Lyssnar efter om barnet verkligen sover. Tar det lugnt. Jag hoppas det. För oss blir det åtminstone en lugn kväll efter en lördag som bara gick...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar