En lugn morgon

Det var så lugnt i morse när jag cyklade till jobbet och lugna mornar är verkligen något jag uppskattar. Jag lever ett lyxigt liv med flextid och har inte varit stressad på morgonen nästan någon gång sedan jag började jobba för den här arbetsgivaren. Jag älskar att ta mig tid att äta frukost, och sedan jag arbetade i ett litet samhälle norr om Umeå och var tvungen att gå upp 05.30 måste jag alltid duscha helst redan innan jag äter frukost. Nu går jag upp vid sjutiden och ser ljuset komma så sakteliga över ön och havet.

Det brukar börja med att G vaknar och är hungrig. Då får han sin käre bibi, eller bebo som han säger. En nappflaska med två deciliter vällning är vad det är. Vaknar han tidigare än halv sju brukar han somna om med mig i sängen, annars går vi upp. Vi äter frukost tillsammans efter en stund och sedan är det påklädning: byskorna, jackan, botas, casco, säger G. Han har koll, han! Det hela tar ungefär en timme, sedan sitter jag på cykeln och han i vagnen bakom och vi ger oss iväg.

I morse var det dock M som skulle lämna och jag kunde cykla helt själv, utan vagn, till mina föräldrars hus för att jobba. Det var så fridfullt på havet. Ja, helt spegelblankt. Tre trutar, en på varje lyktstolpe på brons topp: havstrut, havstrut, gråtrut. Sedan en häger på ett litet skär nedanför. Den flög iväg en bit när jag stannade och sa hej. Inte ville väl den prata med en reflexvästklädd människa, heller!

Helt lugnt och stilla var det, och den känslan hoppas jag får råda idag, när gårdagen var mer stressig och hetsig (jobbmässigt) och mycket känslor (också pga jobbet). Idag hoppas jag på mer lugn och ro helt enkelt - i en vindstilla dag.